Bitter på livet

Vi hade vart iväg en sväng på kvällen och var hemma igen vid 23 tiden. Då stod bilen på parkeringen precis som den alltid gör. 

Sen hade vi tvättid kl 8 i morse och när vi gick upp i trappan så kollade han ut genom fönster bara för att kolla vädret, som bara de va deprimerande.

Tittade upp på parkeringspaltsen och där stod inte längre någon bil...

Ja å vad gör man då, man springer ut för att titta ordentligt.

Jag gick upp i lägenheten.

Det enda som fanns kvar av bilen var ringen som sitter runt låskolven. Och det är ju inte mycket att hänga i julgranen.

Så när han kom upp till lägenheten, hade förklarat sin vrede och sen bett om ursäkt för att han höjde rösten (vilket han faktiskt nästan inte gjorde) eftersom det inte var mitt fel.

Plev polisanmälning och ca 30 min senare ringer polisen upp igen och då har dom hittat den.

Den hade blitt skruvmejsel-körd och fått rutorna inslagan.

Dom hade tydligen hittat lite suspekta fingeravtryck som dom hade tatt med sig för att kolla upp.

Så nu är Johnny och hans far på väg ut till bilen för att se själva hur illa det är med den.

På ett sätt så är det lite bra att det hände, för då kanske han skaffar en ny liiite snabbare, men jag vet ju hur mycket han gillar den, av nån väldigt underlig anledning, och jag vill ju inte att han skall vara ledsen.

Men den hittades ju fort i alla fall oc det är ju väldigt bra i alla fall.